Text och Foto: Lotta Treiberg
Vår Brukskommitté bjöd in till ett läger på Marma utanför Älvkarleby för dem som ville prova på tre olika bruksgrenar. Lägret började på onsdagskvällen den 12 augusti och avslutades på söndagen den 16 augusti. Initiativet var tydligen mycket populärt för kommittén hade inga problem att fylla de 16 platserna. Upplägget för lägret kändes väldigt genomtänkt, man delade deltagarna i tre grupper, efter ålder och erfarenhet. Varje grupp hade sedan ett pass i en gren på förmiddagen och ett pass i en annan gren på eftermiddagen. På kvällarna fick grupperna antingen träna brukslydnad, uppletande eller budföring. Den här planeringen gjorde att alla fick träna två pass i varje gren under tre dagar, alltså antingen spår, sök eller rapport och ha ett kvälls pass i något moment. Sista lägerdagen fick man fritt välja sin favoritgren eller så kunde man välja ”tips och trix”, där ett par instruktörer hjälpte till med problemlösning. Marma är ett militärområde och boendet var i en förläggning som var hundtillåten. Omgivningen var fina, lite glesa, tallskogar som genomkorsades av sandstigar och vägar. Platsen kändes helt perfekt för ett läger av det här slaget. Alla bodde i ett eget rum tillsammans med sin hund, medan duschar och toaletter var gemensamma. Det var ganska varmt och soligt den här helgen, men även detta hade lägerchefen Johanna Skagerström tänkt på. Det var extra långa lunchpauser så att både hundar och förare kunde vila ut mellan passen. Förutom att platsen var bra hade kommittén också lyckats få till mycket duktiga och engagerade instruktörer.



Lina Longberg och Nina Lindberg var instruktörer i rapport. Linas idé var att börja träna hundarna på 500 meters sträckor redan från början. ”Om man börjar träna på kortare avstånd, så är det svårt att motivera hundarna att springa längre senare i träningen”. Grupperna fick dela upp sig i en ”sändargrupp” och en ”mottagargrupp”. Gruppdeltagarnas hundar fick börja i sändargruppen och skulle alltså en och en springa till mottagargruppen och sedan tillbaka igen. För en del hundar var det här plättlätt, för andra tog det emot att ge sig av. Nina Lindbergs border collie tik ”Jilla” fick ofta fungera som ”hare” och springkompis till de mer försiktiga hundarna. Med tålamod och glada tillrop från mottagarna så kunde alla hundar klara träningen.
Emma Ritzén och Sandra Öberg ansvarade för träningen i när det gällde spår. Några av lägerdeltagarna hade provat på att spåra med sina hundar tidigare och en av deltagarna var redan tävlingsvan och skulle ett par veckor senare starta i högre klass. Men för de som var nybörjare var det kortare spår som matte (det var bara tjejer på det här lägret!) själv gick. I spårslutet låg kanske hundens favoritleksak eller godis.
Instruktören Caroline Ling och hennes grupp hittar jag i en tätare blandskog som ser perfekt ut för den här grenen. Caroline har nu haft alla grupper två gånger och vet precis vilken form av retning och träning varje hund behöver för att snabbt springa ut i skogen och leta efter en gömd människa (kallas för figurant på bruksspråk). Några hundar förstår precis vad de ska göra när matte ger handtecken ut i skogen. Ett par andra har inte så stort intresse av främmande människor, de behöver kanske få se figuranten vinka eller hojta lite. Caroline ger varje deltagare och hund den hjälp och tid de behöver för att lyckas. Mycket glada tillrop och gott godis behövs för att få hundarna att vilja delta i den här kurragömma leken. Alla deltagare i grupperna får även vara figuranter och hjälpa sina lägerkamraters hundar att lyckas med övningarna.
